Intervju med Denise - och Kaylie

En glad och pigg stämma svarar på andra sidan när jag ringer upp Denise och att det är samma person som har haft några tuffar år bakom sig, var svårt att förstå. Jag möttes av en positiv och väldigt trevlig tjej. 

Hej Denise, hur mår du?
- Äntligen kan jag säga att jag mår bra, för jag mår verkligen bra, på riktigt och det är så skönt att kunna säga det. Men det har varit två tuffa år med min förlossningsdepression.

Ja det är svårt för någon att förstå som inte varit i samma situation och längre ner i intervjun kan du läsa om hur även Denise fru Therese hamnade i en depression hon också.

Hur har ni haft det under jul?
Julen har varit jättebra om man jämför med andra jular, och i år firade vi den hemma hos oss tillsammans med min familj och Therese mamma. 15 personer var vi och jag tror att alla uppskattade det lika mycket som vi. 

Vad roligt att ni samlades så många, och då måste jag ju såklart passa på att fråga - när du "kom ut" och visade öppet att du var tillsammans med en tjej, hur reagerade din familj då?
De sa faktiskt ingenting, det blev så naturligt alltihop och jag attraheras inte av någon för dess kön, utan för personligheten.

Ja i dagens samhälle är det inget konstigt alls, jag har själv bekanta med barn där de är två mammor, och det är inget vi tänker på. Och då kommer jag in på nästa fråga, kallar ni er mamma och mamma?
Ja Kaylie säger mamma till oss båda och om jag svarar JA först - när hon egentligen menade Therese - ropar hon mamma igen.

När vi ändå är inne på ämnet, när var första gången som du föll för en tjej?
- Mellan år 2006-2008 hade jag en pojkvän, men efter två års förhållande lämnade jag honom för en tjej, min första flickvän Sandra som tragiskt gick bort 2010. Så mitt svar blir år 2008, när jag var mellan 16-17 år. 




Hur skulle du beskriva dig själv som person?
- Jag är en levnadsglad person, väldigt social och glad för det mesta. Jag är också ärlig, lite för ärlig för mitt eget bästa, haha. Jag är också öppen för nya möjligheter. 

Jag läste på din blogg att ni i vecka 31 av graviditeten trodde att Kaylie skulle födas, men det kunde stoppa förlossningen?
- Jag hade ingen livmodertapp kvar när vi åkte in till förlossningen där vid v31 och eftersom jag hade så pass starka och regelbundna värkar, förberedde läkarna oss på att det ganska snart kunde bli bebis, men efter bricanylsprutor och tre dagar senare, hade värkarna avtagit. Dock gick jag med kraftiga sammandragningar fram till och med v38 då jag sattes igång.

Både du och Therese hamnade i en förlossningsdepression, vill du berätta mer?
Jag hade en väldigt tuff förlossning. Själva latensfasen gick hur bra som helst och jag hade knappt ont, men sedan när det till slut var dags för krystvärkar fanns det ingen där, förutom min fru Therese som verkligen gjorde allt för att stötta mig. Jag låg där och krystade i tre timmar och inget hände, ingen kom in i rummet för att stötta oss, ingen talade om hur jag skulle göra. Men så...

Helt plötsligt rusade både barnmorskor och läkare in på rummet då de hade bestämt att använda en sugklocka, ingen frågade oss eller ens tog reda på hur vi kände kring alternativet, dessutom var det just sugklocka-greppet som jag hade fastat över. Förutom det puttades Therese bort och blev mer eller mindre beodrad att hålla fast mig då ena barnmorskan skulle luta sig över- och trycka på min mage.  Om du inte vill planera en begravning istället för ett dop, sade dem till henne, så håll fast Denise. Där stod Therese, tvingad till att och jag som bara skrek. Hon har berättat i efterhand hur hon såg skräcken i mina ögon, som att – ta mig härifrån. Det var där Therese depression började, det var det som knäckte henne och den första tiden tog vi inte emot besök, mer än ifrån våra föräldrar. Det har varit en tuff tid, men nu är vi starkare än någonsin. Jag hade aldrig klarat det här utan Therese!

Ni låter alldeles underbara tillsammans och när jag gick igenom materialet efter vårt samtal blev jag så berörd av din berättelse, tack Denise för att du ville dela med dig.

Vi har pratat hur länge som helst nu, men så är det ju när man har det trevligt, men en sista fråga innan 5 snabba....Tror du på det övernaturliga, det verkar vara något återkommande att läsa på din blogg?
Ja absolut! Det har hänt så mycket och en de mer tydliga gångerna somt det har känts som en närvaro intill mig, var efter Sandras bortgång och när ett utav ljusen ifrån hennes begravning bokstavligen flög iväg, så visst tror jag på något mer.

5 snabba med Denise....

Ge eller få presenter?
- Ge
Ordningssam eller slarvig?
- Slarvig (haha)
Långt eller kort tålamod
- Kort (väldigt kort)
Skräckfilm eller komedi?
- Skräckfilm
Vin eller öl?
- Vin

Tack snälla Denise, det har varit jätteroligt att få prata med dig och framför allt att lära känna dig lite mer. Jag önskar dig och din familj ett Gott Nytt År.

------------------------------

Du kanske också gillar
- Intervju med Spiderchick

 




Mammaträning
Det har varit många latar dagar och min mammaträning har kommit lite ur fokus, men nu till veckan är det dags igen och jag känner mig riktigt taggad! Jag har också en sak - som har med mammaträning - på gång och när det är spikat ska jag berätta mer.

Hur har ni andra gjort under jul, tränat på som vanligt eller blivit förslappade som jag, hehe?

Fotograferingstips
Här kommer lite utav mina fotografier (som ni säkert redan har sett) och jag eftersöker tips på platser/saker eller vad som helst för att ta nya. Det hade ju varit väldigt roligt att vara utomlands vid ett klarblått vatten för att ta fotografier på stenar, fiskar och annat, men där är jag inte nu, haha. Eller högt upp vid berg och snö.

Vad tycker du är roligt att fotografera?