När man kan rita, eller inte
Jag och 8åringen har suttit och ritat tillsammans nu i eftermiddag. Ibland tar vi fram en bild på datorn eller ipaden, och så ska man måla av figuren som det föreställer. Idag ritade vi av tingeling, och det började bra men sedan när jag kom till ögonen så spårade det ur. Jag kan verkligen inte rita/teckna/måla. 

Jag kom inte så långt heller men här är resultatet. Och när jag ser det på bild så här kanske det ser hyffsat ut, men spana lite närmare, på ögonen så ser man hur illa det höll på att gå. Det här är också bra i jämnförelse, utan att rita efter ett objekt eller en sak, ser det så illa ut att jag inte ens hade fått ställa upp i en tävling för sämsta målning eftersom jag målar ännu sämre än så. Det är sant!
Och 8åringen skulle måla av mig men så råkade det bli snyggare på hennes teckning än i verkligheten sa hon. Jahopp.
Vett-och etikett på nätet
Jag vill börja med att säga att jag har inte all bakgrundsinformation, att jag inte vet vilka personer det berör men det gjorde ont att läsa om Johannas Platos tankar efter eventet, och hur konversationerna hade sett ut under hennes arbete för att ordna den här träffen för oss bloggare i Göteborg.



Jag kunde tyvärr inte delta igår Söndag (den 30 Oktober) då jag hade åkt på en förkylning och jag ville inte uppta en plats som någon annan kunde ta, utan meddelade att jag inte kunde komma då jag visste att det fanns andra som jag, och verkligen uppskattade att Johanna skulle göra detta för oss bloggare. Utan att gräva ner mig mer i det, eftersom jag hemskt gärna hade velat gå, var jag nyfiken för att se hur de andra hade haft det, och gick därför in på Enkla knep idag i hopp om att läsa om en spännande, innehållsrik och trevlig dag. 

Istället möts jag av en minst sagt (inte) trevlig uppdatering. Eller Johanna har inte berättat om själva eventet ännu, utan om förberedelserna inför dagen. Och det är ju fruktansvärt om man kräver 6000kr för att få gå på ett gratis event eller att man anser om man ska gå på detta gratis anordnade event, som det dessutom har varit självanmälningar till, ja då vill man minsann, som ett annat krav, stå inför alla och berätta om sin egen blogg. Men alltså, är det så här det kan gå till? Jag skäms! 

Till Johanna vill jag säga: Tack för att du anordnade det här. Jag kan inte föreställa mig hur mycket tid och engagemang detta har tagit från dig, jag vet bara hur mycket vi hade att göra inför bebisens dopdag, och då var det familj, släkt och vänner som skulle fika tillsammans med oss. Av vad jag förstår så undrade man också vad goodiebagen skulle innehålla (som man skulle få med sig därifrån) eftersom ett mail om detta skickades ut i veckan. Jag tyckte det lät lite underligt, att någon skulle ha frågat om det här, men jag tänkte inte så mycket mer på det då. Nu när jag har läst ditt inlägg på bloggen förstår jag lite mer, det var inte bara det utan du har blivit illa behandlad. En stor kram till dig och en eloge för att du ändå höll modet uppe igår och höll i eventet.

Till alla som på något sätt diskuterar/läser och "umgås" på nätet: Det är väl ändå vår plikt att ta hand om och bry oss om våra medmänniskor? Ingen är väl ändå så korkad så man tänker att - nej men detta är inte på riktigt, det är bara en text men så är det ju inte eftersom någon sitter där på andra sidan och tar emot det som är skrivet. Vi får också tänka på att vi tolkar saker på olika sätt, men framför allt på hur vi formulerar oss. Vi vet inte om personen som driver en blogg, läser en blogg eller deltar i något diskussionsformun och så vidare, tar väldigt illa vid sig, och sådant kan gå illa. Vi måste också tänka på att aldrig skriva saker som vi inte skulle kunna säga till personen, öga mot öga. Och tänker man då att - det har jag inget problem med, jag står för vad jag tycker och skulle kunna säga samma sak om jag träffade personen in real life, ja då ska man nog gå en vett- och etikettskola och lära sig hur man beter sig för då har man tappat det helt.

Om jag någon gång bli en större bloggare så påminn mig om det här och hur man beter sig mot andra människor!
Krama träd
Om det är något som ger energi så är det en promenad i skogen och att krama träd. Vi orkade ge oss ut en sväng förut och det är jag glad för - eftersom jag mådde mycket bättre efteråt. Solen lös vackert och värmde oss, bebisen somnade ganska direkt och sov sedan i två timmar nästan och det händer i princip aldrig på dagtid. Han har fått in snitsen på hur man vänder sig från rygg till mage och det tar ju lite energi och kraft. 8åringen tog ett kort på mig, men alltså det måste vara fel på kameran. Jag tryckte på radera flera gånger för att vara riktigt säker på att fotot försvann. 


Mr M har ägnat eftermiddagen till att putsa fönster och det blev jättefint. Jag och bebisen har mest suttit och tittat på, till och med när det vankades mat. Mannen i huset bjöd på rotfrukter i ugnen tillsammans med en god köttbit och vitlöksdipp med en gnutta sambal i. Det var väldigt gott! 


Vi har börjat spela buzz igen, ett äldre spel till playstation 2. Vi sålde vårt för några år sedan och sen är det 4an som gäller nu, men så blev jag så jäkla taggad på att ha ett igen, med djungelaporna, robotar och så vidare. Jag hittade ett begagnat ps2 på blocket som vi hämtade i förrgår. Vi spenderar alltså en del tid med detta nu, men vi gör det tillsammans och det är ju det viktigaste. Sen att vi är tävlingsmänniskor allihop är ju en annan sak, hehe.

Hoppas att eran Söndag har varit bra också.