Tillbaka till vardagen och lite sömn
Hej på er,
Idag var det tillbaka till vardagen som gällde för de två större barnen vilket innebar skola och att gå upp tidigt imorse. Jag är imponerad för det var inga problem att somna- eller komma upp i tid för någon av dem, 8åringen var till och med pirrig i magen som hon uttryckte det. Ja ingen skola på tre veckor gör nog att man längtar tillbaka, om inte annat till kompisarna.

Någon - eller några kanske jag ska säga - har dock sovit dåligt! Jag vet inte hur många gånger jag vaknade inatt av att Milton ville amma och för att han verkade sova oroligt. Så är det ju under olika perioder i deras utvecklingsfaser, och imorse var jag inte pigg kan jag lova. Så här hemma går en trött mamma och en trött son och gör ingenting. Eller jo, när jag är så där trött då får jag för mig att fixa, rensa och städa överallt - som i vårt städförråd. Jag tänkte att jag skulle vila varje gång Milton gjorde det nu under dagen, men han somnade till för enbart 25 minuter och då ville jag ju passa på att fixa iordning mig lite. Han ska snart få lite lunch och vid nästa nana-pass tror jag att jag joinar honom.

Något jag har funderat på och som gör mig lite förvånad är när personer inte svarar på mail, sms eller vad det nu må vara. Allra helst om det är dem själva som har ställt en fråga ifrån början, men oavsett - hur svårt är det att höra av sig? Jag lägger tyvärr alldeles för mycket fokus på sådant här, speciellt om det händer flera gånger under en kort period. Jag undrar ju om jag har gjort något fel (?) men om det nu är så, varför säger man inte det då? Jag själv skulle nämligen aldrig göra så, är det något så säger jag det. Men jag släpper det nu!

Här är en bild på min äldsta och min yngsta. Tänk att det är nästan 15 år dem emellan, mina fina 

#1 - Sofi

Ha! Sånt stör mig också, att folk inte svarar.