Bilrace och min fotografering
Godmorgon,

Vi har börjat hitta en rutin här (eller så ska jag inte säga så för då ändras den väl) men Milton brukar vakna strax innan sju, äta gröt någon halvtimma senare och efter att 8åringen gått till skolan samt lite lek med alla bilar, brukar han vilja sova igen. Hans förmiddagsvila med andra ord, den är mellan klockan 9-10 oftast och har jag sovit dåligt under natten passar jag ibland på att sova jag också. Men idag hamnade jag här istället, man får ju passa på, hehe.

Milton fick en jättesöt - och lagom stor - träbilbana av mormor och morfar härom veckan. Förutom att köra bilarna på mattan (alltså vilket roligt påhitt det är egentligen) så ska det sättas bilar på träbanan om och om igen. Han har förstått poängen och försöker sätta dem på plats själv. Det blir med andra ord flera bilrace oss emellan varje dag, och sen när pappa kommer hem får han fortsätta. Och på tal om pappa, Milton är helt tokig i honom, bababa säger han när Mr M kommer innanför dörren, han skiner upp och sprattlar med benen, underbara unge.

Orden fortsätter strömma in. Nu säger Milton "titta dä", som mot klockan. Han vinkar och klappar händerna när man frågar om han kan det. Ja som ni förstår är det här lite av en "mitt första år"-dagbok som jag kan använda sen för att komma ihåg. Jag gör nämligen fotoböcker ganska ofta och Miltons första år ska bli en snart, och då har jag ju all information här. Smart va?!

Min fotografering går väldigt bra, måste jag säga. Jag tror det blir så om man genuint är intresserad av det man gör och arbetar med. Jag tänkte skriva ett inlägg om det, fotograferingens konster, hur jag tänker och framförallt om hur mycket tid det faktiskt tar (efterarbetet).

Ha en fin dag!